Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Finlands ambassad, Dublin: Info om Irland

FINLANDS AMBASSAD, Dublin

Tel. +353-1-478 1344
E-post: sanomat.dub@formin.fi
English | Suomi | Svenska | facebook
Normal textstorlekStörre textstorlek
 

Info om Irland

Geografiskt läge och klimat Cliffs of Moher på västkusten. Foto: P. Nieminen

Den irländska ön befinner sig väster om Stor-Britannien omhuldad av Atlanten. Ön är uppdelad i Republiken Irland och Nordirland, som är en del av Förenade Kungadömet. Till arealen är ön ca 84 000 kvadratkilometer. Republiken Irlands andel av arealen är 70 000 kvadratkilometer.

P.g.a. grundlig kalhuggning finns det knappt med skog på Irland. Det oaktat är Irlands smeknamn "den gröna ön" (Emerald Isle eller The Green Island) mycket träffande. Vid kusten finns flera höga kullar och berg: högst är Carraunthoil i sydvästra Irland (1.041 m). Den längsta floden i landet är 340 km långa Shannon mitt i landet. Sumpmarkernas andel är ca 20 %.

Tack vare Golfströmmen är Irlands klimat regelbundet milt, vilket gynnar växtligheten. Skogen växer i Irland i medeltal över tre gånger snabbare än i Norden. Under midvintern, i januari-februari, är den dagliga medeltemperaturen 4-7 grader celsius och på sommaren i juli och augusti 14-16 grader. På sommaren kan det någon gång förekomma värmebölja, men i regel påminner Irlands klimat om Finlands vår eller höst. Soligast är det i maj-juni, då solen skiner i medeltal sex timmar per dygn. På vintern snöar det sällan förutom i bergen. Irland är känt för sina regn. Mest nederbörd får man på nordvästkusten och minst på den tättbebodda östkusten, där Dublin befinner sig.

Befolkning och språk

Halpenny Bridge Dublin. Foto: J. Avci

Befolkningsantalet i Republiken Irland är 4,6 miljoner (2012). På 2000-talet har befolkningen vuxit rätt starkt p.g.a. den ökade invandringen. Irland har fått invandrare särskilt från Polen, Lettland och Litauen. Ungefär en tredjedel (35 %) av irländarna är under 25 år (2012). Sålunda har Irland Europas yngsta befolkning.

I Irlands huvudstad Dublin bor ungefär en halv miljon människor. (Inom det sk. Stor-Dublin bor sammanlagt 1,3 miljoner.) Övriga större städer är Cork (120 000 invånare), Galway (76 000), Limerick (57 000) och Waterford (47 000).

Befolkningen talar i huvudsak engelska. Det andra officiella språket, gaeliskan eller iriskan, talas till vardags av ca 5 % av befolkningen. De irisktalande bor i huvudsak på Irlands västkust, det sk. Gaeltach-området. Så gott som alla är dock tvåspråkiga med engelska som andra språk. Centrala politiska personer och institutioner bär iriska namn. Nationalsången sjungs alltid på iriska. Cirka 84 % av irländarna tillhör den romersk-katolska kyrkan. Den anglikanska kyrkans (Church of Ireland) andel är ca tre procent. Andra små religiösa minoriteter under en procent är presbyterianer, ortodoxa, muslimer och metodister. Den katolska kyrkan spelar fortfarande en betydande roll i irländska samhället.

Det politiska systemet

Irland är en parlamentarisk demokrati med en president (Uachtarán na hÉireann) som statsöverhuvud. Presidenten väljs i direkt folkval för sju år. Samma person kan verka som president i maximum två sjuårsperioder. De politiska partierna kan också komma överens om att presidenten utses utan val. Presidentens ställning är närmast formell. Presidenten kan dock på anmodan av premiärministern upplösa parlamentet och är även formell överbefälhavare för armén. Irlands nuvarande president Michael D. Higgins valdes till posten i 2011.

Tvåkammarparlamentet (Oireachtas) fördelar sig på representanthuset (Dáil Éireann) och senaten (Seanad Éireann). Representanthuset består av 166 ledamöter (Teachta Dála, dvs. TD), vilka väljs genom allmänna, proportionella val för fem år. Senaten består för sin del av 60 medlemmar, av vilka 11 utnämns av premiärministern och resten av universitet, lokalförvaltning, representanthusmed-lemmar och den avgående senaten. Det är representanthuset som utöver den egentliga politiska makten i Irland. Regeringens arbete leds av den av presidenten utsedda premiärministern (An Taoiseach), som är den centrala personen i Irlands politiska liv. Den nuvarande regeringen består av Fine Gael och Labour-partiet. Premiärministern (Taoiseach) heter Enda Kenny.

Partifältet i Irland följet inte strikt en höger-vänster-axel. De största partierna är Fine Gael, Labour, Sinn Fein och Fianna Fáil.

Ekonomiskt förhållande   Jordbrukning sysselsätter i Wexford. Foto: G. Taylor

Irlands ekonomiska tillväxt var under ett drygt decennium en av de snabbaste inom OECD, Då talades det om den så kallade ”keltiska tigern”. Under 2003-2007 ökade BNP som bäst över sex procent i året. År 2008 vände situationen drastiskt till det sämre och Irland råkade ut för ordentlig ekonomisk depression.

Arbetslösheten hade i februari 2009 fördubblats på ett år till 10,4 %, vilket var högsta siffra sedan 1997. I 2013 januari ökade siffran redan till 14,6%. Byggnadsverksamheten har så gott som avstannat, likaså bostadsaffärerna. Under 2012 har tillväxt varit lätt, bruttonationalprodukten (BNP) ökade med 0,8 % under 2012 jämfört föregående år. Staten beräknas ha förlora 11 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Irland är mycket beroende av utländska investeringar och har drabbats av den globala depressionen.

Servicenäringarna sysselsätter merparten av arbetskraften. De största arbetsgivarna finns inom försäkrings- och finansieringsbranscherna, byggnadsbranschen samt detaljhandeln. Jordbrukets betydelse som sysselsätter är relativt liten. Ca 5 procent av arbetskraften arbetar inom jord- och skogsbruk samt fiske. Lantbrukets viktigaste exportprodukter är kött- och mejeriprodukterna. Av arbetskraften i Irland har ca 15 % procent varit utländsk. Invandrarna från centrala och östra Europa väntas dock i talrikt antal lämna Irland p.g.a. den ekonomiska nedgången.

Irlands utrikeshandel har gett överskott under de senaste tjugo åren. P.g.a. hemmamarknadens litenhet är Irland mycket beroende av utrikeshandel. År 2011 var exportens totalvärde 91,2 mrd euro och överskottet i handelsbalansen nått 43 mrd euro i 2012. De viktigaste handelskumpanerna är Storbritannien och Nordirland, Belgien, Frankrike, Tyskland och USA. Irlands viktigaste exportvaror är olika slags kemikalier och läkemedelsprodukter samt datorer.

Även handeln mellan Finland och Irland har under de senaste åren kraftigt vägt över i irländsk fördel. Irland exporterar till Finland zink, kemikalier, läkemedel samt datorer med datordelar, medan Finlands viktigaste exportgods till Irland är trä- och pappersvaror, metall, maskiner, IT-produkter och plastvaror. År 2012 var Irlands andel av Finlands totala import 0,8 % och av totalexporten 0,2 %.

Finlands handel med Irland (i 1000 €)

År

Import

Export

2012 406 000 108 000
2009 420 000 170 000
2008 300 000 450 000

referensuppgift: Tull

Sociala förhållanden 

Hälsovården i Irland underlyder direkt hälsovårdsministeriet. Landet är uppdelat i åtta separata hälsovårdsdistrikt. Allmänna läkartjänster är i regel avgiftsbelagda om personen inte har ett "medical card". Moderskaps- och babyomsorg är gratis från graviditetens början till dess barnet är 6 veckor gammalt. I Irland är det vanligt att ta privat sjukförsäkring. Även frivillig-organisationer deltar i hälsovården. Organisationerna får stöd av staten.

Socialförsäkringsavgifter är obligatoriska i Irland. Försäkringsavgifterna fördelas mellan arbetsgivare, arbetstagare, företagare och staten. Personer som av någon orsak inte kunnat skaffa sig pension i arbetslivet, erhåller pension från staten. Mindrebemedlade eller andra av understöd beroende personer kan få särskilda socialbidrag.

Socialutgifterna har ökat under senaste åren, men kritikerna menar att åtgärderna har varit otillräckliga. Inkomstskillnaderna i Irland stora jämfört med andra länder i EU. Bland industriländerna har Irland mest fattiga i relation till befolkningsmängd näst efter USA.

Press och kultur

Irland är på grund av sitt läge och språk (engelska) påverkat av brittiska medier. T.ex. BBC:s kanaler kan ses på nästan hela Irland och den brittiska tabloidpressen har sina systertidningar i Irland.

Det oaktat har Irland egna livaktiga tidningar och radio- och tv-kanaler. De största dagstidningarna i år 2012 är Irish Independent (upplaga 125 000), The Irish Times (92 000), Irish Examiner (c. 42 000) och tabloiden Star (66 000). Tv-kanaler är nationella Radio Tlefis Éireann (RTÉ), privata TV3 och iriska TG4. Dessutom finns det lokala radio- och tv-kanaler.

Mediaklimatet i Irland är p.g.a. sin finansieringskultur mera kommersiella än i Finland. Ett särskilt drag är kriminalnyheternas framträdande roll. Utrikesnyheterna handlar ofta om  USA och Storbritannien. Förhållandet till EU är positivt, men ändå framträder unionen och dess medlemsländer ganska lite i medierna. På kultursektorn är Irland en "stormakt" när det gäller schlager- och folkmusik samt litteratur och teater. Relationerna till den engelsktalande världen är starka och "diasporan", miljoner av utlandsirländare, är en viktig målgrupp för irländska statens kulturexport. Den kontinentaleuropeiska kulturen intresserar om den är högklassisk eller exotisk.

Utbildning

Skolplikten i Irland börjar vid sex år. Största delen av de irländska barnen inleder dock sin skolgång redan vid 4 års ålder. Första stadiets utbildning (primary school), inklusive 4- och 5-åringarnas junior infant- och senior infant-klasser, varar i regel åtta år. Andra stadiets utbildning inleds vid 12 års ålder och innefattar treårig juniorskola och två- eller treårig seniorskola (secondary school). På det andra stadiet går det att studera enligt ett studieprogram som påminner om det finska gymnasiet. Vid avslutningen av seniorskola tar eleverna, då i regel 17- eller 18-åringar, Leaving Certificate Examination.

Efter andra stadiets utbildning kan studierna fortsätta i högskolor eller på 1- eller 2-åriga kurser vid olika läroinrättningar (Post leaving Cerificate Courses). I Irland erbjuds högskoleutbildning av universitet, tekniska institut samt andra läroinrättningar och institut (t.ex. Colleges). Det är undervisnings- och vetenskapsministeriet som ansvarar för utbildningen i Irland. Barnen har skolplikt från 6 år till 15 år. Det finns både privata och allmänna skolor. Undervisningen är avgiftsfri i flesta skolor. Ca 85 % av de irländska studerandena tar examen av andra grad och ca 60 % av dem fortsätter med högre utbildning.

Turism

De som är intresserade av turism kan kolla dessa websidor:

Skriv ut

Uppdaterat 28.8.2014


© Finlands ambassad, Dublin | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter