Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Finlands ambassad, Dublin: Aktuellt

FINLANDS AMBASSAD, Dublin

Tel. +353-1-478 1344
E-post: sanomat.dub@formin.fi
English | Suomi | Svenska | facebook
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 6.1.2015 | Utrikesministeriet

Tio år sedan tsunamin – utrikesministeriets krisberedskap nu bättre

Tsunamin som slog till mot Sydostasien för tio år sedan är en av de största naturkatastroferna i vår nedtecknade historia. Katastrofen översteg myndighetskapaciteten i varje land som berördes av den och utgjorde en milstolpe för utrikesministeriets handlingsberedskap.

Det bland finländarna populära Khao Lak i Thailand förstördes svårt av tsunamin.  Foto: Vesa Häkkinen.. Kuva: Vesa Häkkinen.
Det bland finländarna populära Khao Lak i Thailand förstördes svårt av tsunamin.  Foto: Vesa Häkkinen.

Den oberäkneliga flodvågen som svepte över Sydostasien på julannandagen 2004 var en enorm katastrof som överraskade myndigheterna. Den av president Martti Ahtisaari ledda utredningskommissionen för storolyckor avgav sommaren därpå en rapport om de finländska myndigheternas agerande i krisen.

Kommissionen bedömde att man i den finländska kris- och beredskapslagstiftningen inte har kunnat beakta risken för en storolycka av tsunamityp.

”Vi har tagit den respons vi fått på allvar”, säger chefen för utrikesministeriets konsulära enhet Teemu Turunen. ”Både statsförvaltningens nationella åtgärder och det internationella samarbetet i hjälp- och evakueringssituationer har utveckats betydligt."

Kontinuerlig krisberedskap

Idag har alla Finlands utrikesbeskickningar kontinuerligt uppdaterade beredskaps- och evakueringsplaner för eventuella krissituationer. I planerna utvärderas eventuella krisscenarion och sannolikheten för dessa samt planeras beskickningarnas åtgärder i eventuella krissituationer. 

Dessutom utbildar utrikesministeriet kontinuerligt beskickningarnas personal inför krissituationer och ordnar över hundra olika krisövningar per år.

”Vi strävar efter en lågtröskelmodell där situationens grad av allvar ska förstås rätt möjligast snabbt", säger ledaren för utrikesministeriets kris- och stödteam Jussi Tanner.

”UM:s dejourerande personal är i beredskap dygnet runt och i en nödsituation kan en situationsorganisation snabbt grundas i lägesbildsrummet i Helsingfors. Då finns helhetsbilden och helhetsledningen av den krissituation som inträffar utomlands säkert på ett ställe.”

Utrikesministeriets lägesbildsrum . Foto: Eero Kuosmanen.
Teemu Turunen (till vänster) i ministeriets situationsbildslokal, där man ledde krisverksamheten efter jordbävningen i Japan. Foto: Eero Kuosmanen.

Beredskap som utvecklats på grundval av de lärdomar man erhöll vid tsunamin har använts vid hanteringen av de senaste årens krisfall, till exempel kidnappningsfallet i Yemen 2012-2013 och stormen Haiyan på Fillippinerna 2013.

Utrikesministeriet har också ett team som är utbildat i kontinuerlig beredskap, det så kallade konsulära utryckningsteamet, som inom sex timmar efter fattat beslut kan åka till ett krisområde för att hjälpa ambassaden eller hjälpbehövande finländare.

Teamet har använts vid verkliga situationer.

”Det konsulära utryckningsteamet har utgjort stöd för ambassaderna efter terrorattackerna i London 2005, vid hemsändningen av finländare från Libanon 2006, i samband med bussolyckan i Malaga 2008, i Japan efter jordbävningen, tsunamin och kärnkraftsolyckan 2011 och samma år vid hemsändningen av finländare från Egypten”, räknar Tanner upp.

Balansen när det gäller information måste övervägas vid varje incident

Ahtisaaris kommission granskade framför allt informationsgången. Telefondejoureringen blev nerringd och stördes av tekniska problem och information överfördes inte från katastrofområdet till ministerierna eller mellan ministerierna.

Utrikesministeriets information höll sig till officiella uppgifter, som stod i strid med de uppgifter allmänheten och medierna hade. Eftersom olika grupper som befann sig inom katastrofområdet snabbt och systematiskt lyckades informera om försvunna och upphittade till exempel på webbplatsen sukellus.fi, resulterade detta i misstro gentemot myndighetskommunikationen.

”Kommunikationen har ändrats enormt på tio år. Nuförtiden kan kan man göra det första inlägget på Tvitter eller sända en inspelning från katastrofområdet i realtid”, säger utrikesministeriets kommunikationsdirektör Jouni Mölsä.

”Med ett sådant här medielandskap är det alldeles klart att även myndighetskommunikationen måste vara snabb.”

Utrikesministeriet har en kommunikationsjour dygnet runt. Dessutom har personalen fått utbildning i telefondejoureringssituationer, krissituationer övas flera gånger om året och tekniken har förbättrats.

Utmärkelsen Diamantbragden som Finlands ambassad i Tokyo beviljades av Säkerhets- och försvarskommittén 2011 kan ses som ett bevis på organisationens förmåga att ta lärdom. Utmärkelsen beviljades för effektiv skötsel av en kris och för informationen om denna – i synnerhet för utnyttjandet av sociala medier – i samband med jordbävningen och den därpå följande tsunamin och kärnkraftsolyckan i Japan.

”Vårt mål är att kommunicera snabbt och öppet för att hjälpa finländare”, säger Mölsä.

”Öppenheten har givetvis vissa randvillor. Myndigheterna får inte kränka någons privatliv eller äventyra situationen. Varje situation kräver en balansgång mellan dessa två behov.”

Beredskapen mäts på nytt vid varje kris

Kraven på krisberedskap ökar hela tiden. Utrikesministeriet har enbart under det gångna året skött 200 krisfall som till exempel har gällt naturolyckor och olyckor med transportmedel eller terrorattacker.

De konsulära fallen, där utrikesministeriet undsätter finländare som råkat i trubbel runt om i världen, har uppgått till 40 000 – det dubbla jämfört med 2004.

Samtidigt har också finländarnas utrikesresor ökat från sex miljoner om året till tio miljoner.

Genom att erbjuda resesäkerhetstjänster strävar utrikesministeriet efter förebyggande, för att finländarna inte ska råka i nödsituationer eller krislägen utomlands. Finlands beskickningar publicerar resemeddelanden från över hundra länder och finländare som reser utomlands kan göra en anmälan om sin resa via ett elektroniskt system för reseanmälan.

Via systemet har man kunnat sända varnande textmeddelanden till resenärerna till exempel vid risk för terrorattacker eller naturkatastrofer. Systemet som togs i bruk i början av 2013 har mer än sexdubblat antalet reseanmälningar.

En reseanmälan kan göras på webben eller som textmeddelande. Utrikesministeriet vägleder besökare på resemässan. Foto: Eero Kuosmanen
En reseanmälan kan göras på webben eller som textmeddelande. Utrikesministeriet vägleder besökare på resemässan. Foto: Eero Kuosmanen.

”Världen är inte någon säkrare plats för finländska resenärer nu än för tio år sedan och kriserna är aldrig heller identiska”, säger chefen för konsulära enheten Teemu Turunen.

”Vi kan inte garantera finländarnas säkerhet ute i världen, men nu är vi bättre förberedda på att hjälpa finländare som råkat ut för nödsituationer.”

Tsunamins offer från tiotals länder

En acehisk kvinna mitt i tsunamiförstörelsen. Foto: Jordon R. Beesley, Creative Commons.
En acehisk kvinna mitt i tsunamiförstörelsen. Foto: Jordon R. Beesley, Creative Commons.

Flodvågskatastrofen i Asien krävde uppskattningsvis 280 000 människoliv inom 14 olika staters område. Uppskattningsvis 220 000 av offren var indonesier, men även i Sri Lanka, Indien och Thailand skördades tusentals offer.

Förutom de som dött och de som försvunnit uppskattas cirka 1,7 miljoner människor ha förlorat sina hem.

Då tsunamin inträffade semestrade rikligt med turister inom dess räckvidd, till exempel befann sig cirka 3 000 finländare i Thailand och över 600 i Sri Lanka.

I tsunamin dog 179 finländare vilket gör den till den största storolyckan som drabbat finländare i fredstid.

Sammanlagt 52 länder angav att de förlorat medborgare i samband med tsunamin.

Julannandagens händelser uppmärksammas i Thailand

Finlands ambassad i Bangkok hedrar minnet av offren med att för finska statens del delta i en minnesceremoni som ordnas av de thailändska myndigheterna i Khao Lak på annandag jul – tio år efter tsunamin.

Den 27 december klockan 17 lokal tid i Phuket ordnar evangelisk-lutherska kyrkan i Finland tillsammans med Phukets husförsamling en minnesceremoni på Kata Beach på Kata Beach Resort till minne av offren för naturkatastrofen.

För det praktiska genomförandet ansvarar evangelisk-lutherska kyrkans turistpräst Jyrki Markkanen tillsammans med Finlands ambassad. Evenemanget är öppet för alla.

”På julannandagen genomlevs tsunamin på nytt i hundratals finländska hem", säger Finlands ambassadör i Bangkok Kirsti Westphalen. ”Våra tankar finns hos offren och deras närmaste.”

Hanna Öunap

Skriv ut

Detta dokument

På andra webbplatser inom utrikesförvaltningen

Uppdaterat 6.1.2015


© Finlands ambassad, Dublin | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter